Jag har en tendens att ofta gräva ner mig i olycka och depression. Att ofta måla fan på väggen och att nästan vara i ett ständigt märker. Därför tänkte jag nu göra tvärtemot. Jag ska faktiskt förklara att jag mår helt förträffligt. Har varit sjuk i helgen, dunderförkyld, och därför inte den roligaste att ha att göra med. Av någon underlig anledning har jag inte varit det de senaste veckorna och den som får stå ut med skiten är stackars Micke. Jag förstår inte hur han orkar. Kanske beror på att han är expert på att stänga in sig i datorvärlden och inte ta del av mitt eviga tjat om saker som måste göras. Jag vet inte hur jag ska kunna förklara, för alla vet inte hur det har varit och hur det är nu. Vi hade det jobbigt. Riktigt jobbigt och det fanns liksom ingen framtid tillsammans. Nu ser jag det. En ljus framtid. Jag ser min enplansvilla, en bit utanför stan, nästan på landet, med staket runt trädgården där jag ser våra barn leka. En inglasad altan där vi tillbringar många kvällar både ensamma och med vänner, året runt. Jag ser Tira (För hon kommer leva så länge jag lever, det har jag bestämt) liggandes i skuggan med sin söndertuggade boll jämte sig och en kompis till henne, något yngre, busandes med barnen. Jag sitter med en kaffe i handen på trappan in till huset och Micke har vattenkrig med barnen och hunden istället för att vattna rabatten som jag bad honom göra. Jag kan inget annat än le och tycka att jag är lyckligast i världen. För det är precis så jag känner. Redan nu faktiskt, trotts att jag bor i lägenhet på andra våningen, utan barn, utan en kompis till Tira, utan en rabatt att vattna. Men jag är säker på att det är så det kommer bli och jag ska kämpa för att få det så. Micke du är min klippa. Du står ut med mig och kommer med kloka råd när jag behöver det. Du blir bara mer och mer lik en person som jag sett upp till i hela mitt liv; Min Pappa och jag vet att du kommer bli en lika underbar pappa till våra barn som han var för mig och mina syskon. Jag älskar dig.

Någonting märkligt men samtidigt lustigt hände inatt. Jag och Micke hade gått och lagt oss och skulle ha lite mys, så som vuxna har ibland. Jag tycker att sängen har låtit lite konstigt sedan jag flyttade till Skägget men inte tänkt speciellt mycket på det, fram tills inatt. Mitt i myset säger sängen pang och huvuddelen åker ner i golvet. Micke och jag ligger i en inte alltför skön ställning och blir helt tysta och bara tittar på varandra. Jag tar mig ner på golvet och upptäcker att stången som sitter i mitten av sängen och som ska hålla upp madrassen har lossnat från gaveln och var är 2 stora revor efter där skruvarna har suttit. Klockan var över 1 och ni kan ju tänka vad grannarna tänkte när dom hörde smällen, för den lät riktigt högt. Det var bara för oss att dra bort madrass och allt och börja skruva, på Ikea sängar finns det oftast 2 nivåer där madrassen kan ligga så vi fick skruva upp alla delar en nivå. Så nu är sängen mycket högre än den var förut och detta kan läggas i högen med pinsamma stunder i mitt liv, jag har numera en sönderknullad säng i mitt CV.

... Eller inte.
Kan verkligen inte sova, fast jag verkligen skulle behöva. Värmen tar död på mig och all fågelsång gör mig galen. Micke ligger och sover så sött. Han har hunnit med att både prata och sjunga i sömnen, ibland skulle jag vilja krypa in i hans hjärna på natten för att få se vad han drömmer eftersom han pratar i sömnen väldigt ofta.
Idag blir det en tripp till Falkenberg och min älskade familj över helgen, en av anledningarna till att jag inte kan men borde sova. Ska bli riktigt kul att komma ner. Fasters älskling ska vara hos sin pappa i helgen och då får jag ju träffa henne också. Känns som att jag inte har träffat henne på flera år, fast det är 2 månader. Hon blir bara större, sötare och smartare för varje gång jag träffar henne. Ska ta en sväng förbi Ullared också men det blir sparsamt med inköpen för min del tyvärr.
Näe, om man ska krypa tillbaka i soffan en timma till och försöka sova?

Har varit några dagar med riktigt skönt väder. Har suttit på balkongen och varit ute i Vikingstad. Har ju inte träffat Bebis på flera dagar så när vi kom ut igår nästan sprang han mot mig så fick jag en bamsekram! Jag tror han gillar mig :) Idag är vädret dock inte lika lockande, vilket inte gör mig någonting då jag inte riktigt är på topp idag. Ska till jobbet vid 12 och följa med en boende till sjukan, lite lagom aktivitet för dagen känner jag, sen ska jag mysa med min karl hela kvällen.
På fredag blir det roadtrip med bästa Lina <3 ner till Falkenberg och hälsa på mamma och resten av klanen. Ella ska vara hos mamma i helgen också så då blir det mys med henne också. Det bästa med helgen är att barn, hundar och karlar ska stanna kvar i Östergötland så vi kan ha romantiska kvällar helt själva, givetvis blir det en sväng till GeKås också :)

Har jobbat som ett as denna veckan. Dubbelpass och långa pass, så nu är jag rätt slut i huvudet och det ska bli otroligt skönt att vara ledig i 2 dagar! Ledigheten ska tillbringas hemma då jag måste tvätta och städa. Har varit ganska bortskämd med tvättmaskin hemma så det tog lite tid innan jag bokade tvättstugan men snart kommer förhoppningsvis mig tvättmaskin och landar i badrummet :) Ska göra klart i resten av lägenheten och bära ner till förrådet också så systeryster kan komma nästa vecka och göra klart sitt krypin.

Hade lite pysselkväll med Lina och Sandra. Målade med silverfärg på vanliga svarta Ikearamar, då varken jag eller Lina har speciellt bra fantasi så fick Sandra stå för fantasifullheten. Blev otroligt bra och kvällen kommer göras om då det ska upp 25 tavlor till och även de ramarna ska målas på :) Så när de nya tapeterna och hela fotoväggen är klart så kommer jag trivas som fisken i vattnet!

Har tagit mitt arsle ut till Vikingstad för att hälsa på bästa Bebis och hans föräldrar. Tira och Daysie har lekt lite och nu ligger de utslagna som två fiskar på land, dock utan ryckningarna. Karlarna spelar NHL, små barn roar sig lätt ;)

Ska bli skönt att krypa ner jämte min fina inatt och sova jämte honom heeeeela natten lång!

Önskar så!

Fick blommor av min fina idag. Han slutar aldrig att förvåna och jag blir mer övertygad om att det är rätt.

Det bara sticker och river i hela kroppen och just nu känner jag bara för att skrika: förlåt för att jag inte har några barn. Förlåt för att ni inte kan komma till mig och fråga om råd. Förlåt mig för att jag inte riktigt är en i gänget med babyträffar. Förlåt mig för att jag är jag och inte kommer ändra mig. Förlåt mig för att jag kanske inte väljer att berätta allting om mig för jag vill inte att alla ska veta. Förlåt mig så mycket för att jag kanske inte tycker om alla varje dag. Förlåt mig. (allt med undertryckt irritation och ironi)

Överreaktion? Näe, det är så jag känner just nu och nu blir jag "Offline".

*poff*

Rubriken är ganska talande, jag jobbar hela helgen. Står nu och röker enda cigaretten på hela arbetsdagen, sjukt segt när man bara för röka på rasterna och man måste byta om till egna kläder "/ Är inne på tredje arbetsdagen och har 2 dagar kvar, är otroligt skönt att göra någonting på dagarna och inte bara sitta hemma. Har dock lite kvar att göra i lägenheten men det får bli på min enda lediga dag nästa vecka :) Nu är det slut på rasten så det är bara att knalla in och byta om igen.

Flyttdagen är här. Fick nycklarna igår och var i nya lägenheten med 3 kartonger så jag fick lite fler att packa i. Var där idag en sväng och drack mitt morgonkaffe, bar ju dit alla filter igår så jag hade inget annat val. När jag kom dit idag upptäckte jag massa fel på lägenheten, riktigt tråkigt. Mattan i hallen har fortfarande produktnumret kvar på sig, tapeterna i både sovrum och vardagsrum är väldigt dåligt uppsatta, inte ordentligt satta i hörnen utan det är typ rundat och trasigt. Golvet i sovrummet håller på att rulla ihop sig så det har lossnat och ser illa ut. Städningen har hon som bodde där innan nog hoppat över för det var skitigt överallt. Frysen har stått stängd i några veckor och det luktade apa när man öppnade och inte heller den var städad. Men men, nu är lägenheten min och jag ska fixa den precis så som JAG vill ha den. Varmt som fan är det idag så jag tar en liten paus innan bärhjälpen kommer. Har bara vardagsrummet och hallen kvar att flyttstäda nu men det får bli ikväll eller imorgon innan nycklarna ska lämnas in.

Då var man skäggetorpsbo igen. Passar på att tacka alla som hjälper mig att flytta idag. Utan er vet jag inte vad jag hade gjort <3

De flesta vet redan men detta inlägg är för min egen skull, för att förstå och bearbeta, men alla får ju givetvis läsa.

Tajson, min lilla odåga, lever inte längre. 11 månader gammal slutade hans lilla hjärta slå den 16 April. Hela situationen var ohållbar för alla inblandande, inte minst för Tajson själv.

När jag hämtade hem honom den 28 december förra året var jag väl medveten om att han var en kennelhund och att han var ordentligt underviktig, en hunds revben och höften ska inte synas under några omständigheter när den är frisk. Uppfödaren hävdade att han var "så gott som" rumsren och att han åt bra. När jag tänker efter så borde jag vetat redan då att en hund som väger hälften av vad den ska väga äter inte som den ska. På vägen hem låg han i mitt knä, han var så liten och rädd men ändå modig på något sätt, han hade en glöd i ögonen som om han visste att han skulle få det bättre. Han var livrädd för Tira när de möttes första gången men blev snabbt bästa vänner. De problem som han hade ville jag inte riktigt se, för jag ville innerligt göra honom frisk. När vi kom hem visade det sig ganska snabbt att han var inte ens i närheten av att vara rumsren. Promenad var 3-4 timma, dagar och nätter följde. Ett ständigt vakande när vi var hos andra för när han blev rumsren hemma, ja då fortsatte han kissa inne hos andra. Han kunde inte vara själv, även om Tira var i samma rum, han skällde konstant. Han fick följa med mig överallt. Om jag skulle handla fick han sitta i bilen, för han kunde inte vara hemma, men även där skällde han konstant. Ständig på jakt efter hundvakt när jag skulle jobba, ett stressmoment för både mig, Tajson och Tira. Han ökade inte i vikt, utan gick ner ännu mer. Han var stressad jämt. Om han låg och vilade i soffan hade han hela pälsen full av stressmjäll och efter en 2 timmars promenad och bollsparkning tog den ändå lång tid innan han slappnade av, trots att han var trött och de andra hundarna sov.

Beslutet att avliva honom var otroligt tungt. Jag ville inte sälja honom till någon, där han kanske inte skulle få det lika bra som han har haft det hos mig, jag anser att han aldrig skulle kunna bli så lycklig som han var hos mig. Jag tror heller inte att han skulle klara av att flytta, det hade nog bara gjort honom värre. Jag fick tid för avlivning 18.20 den 16 april och jag grät hela dagen. Jag pussade på honom så mycket och ofta jag kunde och han fick leka med Daysie, massor. Hos veterinären ville jag inte följa med in och vara med när han somnade in, jag skulle inte klara av det. Veterinären berättade vad som skulle hända och sen bytte vi koppel. Hjärtat gjorde så ont och jag kramade om honom och viskade att jag älskar honom innan veterinären frågade om jag var redo. Jag kommer aldrig bli redo tänkte jag, men jag måste. Jag släppte ner honom på golvet och veterinären och Tajson gick iväg. Innan de gick ut ur rummet vände sig Tajson om och tittade på mig, och det kändes som att han sa hej då och att han var helt till freds med situationen. Det var sista gången jag såg Tajson.

Han kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta, min lilla bebis. Jag kommer aldrig glömma honom och alltid älska honom.

Tajson 110504-120416

Ville bara upplysa alla om att jag är glad idag, trots snuva. Jag ska gå ett kvällspass i Linghem på mitt underbara Trasten! Jippie!

Började dagen efter 5 timmars sömn med att följa med Elin till tandläkaren som moraliskt stöd. Nu i efterhand vet jag att hon inte hade behövt ha mig sittandes där, hon var jätte duktig :)
Efter en timma där åkte vi till Biltema och köpta flyttkartonger till mig och därifrån styrde vi hem och väckte Malin. Drog igång kaffe och te och i väntan på det började vi packa ner mina saker lite smått, eftersom det kommer bli tight med tid under flytten tänkte jag ha lite framförhållning och ha städat så mycket som möjligt. Drog ner all skit från förrådet och placerade det i hallen, fick mig en tankeställare över hur mycket skit man egentligen samlar på sig. Så nu har jag slängt massa gamla saker som jag inte behöver, hela, rena och fungerande saker ska skänkas bort. Så nu har mitt packande börjat och jag blir idiot. Det står saker överallt och ju mer man plockar desto mer kommer fram. Måste gå igenom sakerna ännu en gång för att på riktigt rannsaka mig själv om jag behöver eller om jag ska göra mig av med sakerna. Men snart så är det nog ordning på det också, har ju en veckas ledighet kvar.

Nästa vecka kommer min älskade mamma upp och hälsar på. Hon ska på utbildning med jobbet här uppe och passar samtidigt på att hälsa på mig. Eftersom jag jobbade på hennes födelsedag ska vi fira den bara hon och jag. Sen ska jag försöka mig på att hitta en doppresent till Daniel, vette fan vad han ska få än men jag vill ge honom något riktigt speciellt.

Näe, nu får rasten vara slut för stunden så jag blir klar någon gång i år.

Jahapp. Då sitter man här på jobbet igen. Vill verkligen inte vara här. Har en olustig känsla i hela kroppen när jag vaknar på dagen och vet att jag ska jobba, har nästan ont i magen. Jag trivs inte alls och det är så otroligt skönt att veta att det bara är 3 veckor kvar varav 1 vecka jag är ledig. Så 7 nätter med denna inräknad har jag kvar, helt otroligt skönt! Det är egentligen 10 nätter kvar men jag tänker ta ledigt sista helgen, då jag har lite att stå i och det blir svårt om man ska sova på dagarna och jobba på nätterna. Förhoppningsvis så får jag nyckeln till nya lägenheten då och ska börja flytta in och sen är det dop och det vill jag inte missa för allt i världen!

Har planerat lite saker inför flytten, hur jag ska dekorera och sånt. Är ju lite av en dekorationsflata. ÄLSKAR att ha "krimskrams" framme och min senaste ide kommer bli så bra! Lina och Sandra är inbjudna att hjälpa till då de båda gillar att pyssla, med lite fantasi kommer man långt.

I helgen har de frivisning av alla kanaler på tv'n på jobbet. Helt underbart för då går nätterna förhoppningsvis lite snabbare när jag har lite mer att zappa mellan än bara 1,2,4 och 6.

Tajson är med på jobbet inatt också. Han ligger och sover i tvättstugan och är jätte duktig :)

Fick min första hyresavi till nya lägenheten idag och då gick det upp ett ljus och verkligheten kom; jag ska ju flytta snart, om ca en månad. Det är ju helt sjukt vad fort tiden går och inte ett skit har jag packat än, kommer antagligen bli sista dagarna ;)
Ska tillbaka till Skäggetorp igen, har man en gång bott där kommer man alltid tillbaka. Det enda jag verkligen gillar i nya lägenheten är köket, resten är jag inte så förtjust i; Måste tapetsera om!

Näe. Kort blogg idag, måste sova nu. Om det är möjligt i värmen.

Kör en liten bloggning innan jag somnar. Har nu jobbat natt 2 av 3 och efter sista natten kommer 9 dagars underbar ledighet! Inatt har Tajson varit med på jobbet och han skötte sig kanon! Han har legat i sin bur under tiden som jag har sprungit runt och gjort mina sysslor och han har inte sagt ett ljud. Gjorde lite inkallning och fot övningar i korridoren när jag hade tid till det och det gick jättebra men mest tiden sov han i sin bur, det var ju trotts allt natt. Det finns inget underbarare än att komma hem på morgonen och möta en jätteglad Tira. Ja hon är ensam hemma vissa nätter jag jobbar och det tar hon INTE skada av. Tira betyder otroligt mycket för mig och skulle aldrig utsätta henne för någonting hon inte klarar. Ut på en liten promenad med båda hundarna, utfodra och nu har vi krupit ner i sängen alla 3. Tira under täcket och Tajson över täcket (det går inte så bra att vänja dom av vid att sova i sängen, jag gillar att mysa med dom)
Nu ska jag sova som en stock fram till kl 16.00, hoppas jag i alla fall.

God natt :)

Har i helgen fått lära mig att man inte ska jobba på ett äldreboende när det går magsjuka. Började jobba klockan 21 och klockan 05 ville inte magen längre så jag spydde. Tackar. Så har legat i soffan i 2 dagar helt slut. Igår kväll mådde jag bättre och idag mår jag prima. Det har ju varit riktigt bra väder ute de 2 senaste dagarna, i love it! Fick ett stolleryck och röjde upp på balkongen, vilket verkligen behövdes. Bort med fimpar, torka av alla möbler, dammsuga och moppa balkongen, ja jag är inte som jag ska :p Så nu är det riktigt mysigt att sitta där. Är vädret fint imorgon så ska jag sitta där :) I alla fall och dricka morgonkaffet :p Har tagit 2 långpromenader med hundarna idag också, först den vanliga rundan och sen en helt ny runda. Dom skötte sig exemplariskt och det blev helt plötsligt riktigt roligt att gå ut med dom. Bara att hoppas att det håller i sig så de alltid går bra nu :) Är ju inte långt kvar till flytt heller. Känns faktiskt lite vemodigt för jag trivs ju här, kommer förhoppningsvis trivas i ny lägenheten också bara jag får omtapetserat, har ju en bild i huvudet hur jag vill ha det, ska bara få det gjort också. Eftersom det inte finns något köksbord kvar i lägenheten har det blivit hundarnas sovrum. Måste vänja dom av vid att sova i sängen. Försökte inatt men misslyckades eftersom dom hoppade upp när jag sov. Så inatt sover dom i köket, så får vi se hur länge jag pallar att sova själv innan jag släpper in dom i sovrummet igen.
Så kommer det eventuellt bli en tripp till Skövde inom en snar framtid om det går som det ska ;)

Sista promenaden, sista ciggen och sen natt.

Detta inlägg kommer garanterat röra upp massa känslor, tankar och åsikter. Vädra gärna dom med mig, men låt samtidigt mig få tänka så som jag vill. Jag vill inte bli nertryckt för vad jag känner.

Åter till ämnet:
Ännu en gång har ett litet liv kommit till världen i min omgivning. Mulla och Macke har äntligen fått sin lilla flicka! Stort grattis till er! Med alla nya bebisar som kommer tänker jag mer och mer på mina egna bebisar, både dom bebisar jag valt att inte föda och dom jag hoppas att jag kommer föda. Min längtan efter barn blir bara större och större. Jag vet att man ska hitta rätt kille och det ska gå en viss tid och bla, bla, bla. Men jag vill inte vänta längre. Jag kanske är egoistisk när jag känner att alla bebisbilder och bebisprat som är överallt börjar bli jobbigt, jag förstår att alla som har barn är stolta och älskar sina barn, men för mig blir det för känslosamt. En stor påminnelse om ett liv jag levde för flera år sedan som jag inte vill tänka på och en påminnelse om att jag inte kommit dit jag viljat vara sen jag var 15. Känslosam? Absolut. Hatisk? Aldrig! Jag älskar fortfarande alla barn som finns i min närhet men jag vill ha egna barn. Jag har varit redo flera år nu!

Jaha, då har man lite snabbt såhär på eftermiddagen förflyttat sig 30 mil neråt landet och hamnat i mammas soffa. Var lite extra snäll och körde hem lillasyster idag och åker hem imorgon igen, skulle vilja stannat till tisdag men ska ju träffa sköterskan på nya jobbet då så det går ju inte. Var i Sjögestad och firade Ronja som fyller 8 idag, stora tjejen är hon ju nu! Hon var ju bara 4 när jag träffade henne första gången. När jag klev innanför dörren är det första jag hör Ronja som säger till sin farmor: "Farmor där är Anna, som ska bli ihop med pappa" varpå farmor svarar: "Jaså det är Anna". Höll på att dö av pinsamhet! Visst att Ronjas pappa är OTROLIGT snygg så jag hade ju inte tackat nej till honom, men situationen blev otroligt pinsam och jag ville vända på klacken och åka hem direkt. Stannade ändå kvar någon timma och hade trevligt med födelsedagsbarnet när vi byggde lego, jag är ju trotts allt någon sorts tant för Ronja eftersom vi inte är släkt. Än ;)
Nu blir det Walking Dead innan jag ska ta igen lite sömn som uteblev inatt.

Sökte ju en tjänst i Linghem i höstas men fick den inte. Sökte samma tjänst nu i februari men fick den inte nu heller. Hade för lite arbetslivserfarenhet. Men som det sägs: stängs en dörr öppnas ett fönster. Blev erbjuden ett nattvikariat på ett annat boende i stan, minst 8 veckor men kan bli längre. Absolut sa jag och här sitter jag nu. Har skönaste schemat, jobbar varannan helg och efter helgen är jag ledig i 9 dagar, vilket är riktigt skönt. När vikariatet här är avklarat börjar mitt semestervikariat ute i Linghem så min ekonomi är säkrad fram till september, minst. Gissa om det känns skönt! Helt plötsligt har jag råd att köpa de tapeter och de saker jag vill ha i nya lägenheten! En sak som jag har stört mig på hela natten på ny jobbet är en gitarr som står och klinkar, utan att någon spelar på den. Lite smått läskigt kanske. Vill också säg att jag mår otroligt bra! Har en nykär känsla, fast jag inte är kär. Helskumt men bra känns det!