Bläckfläck
Här sitter jag på en gammal tandläkarstol och bläckar ner kroppen ännu mer. Det är tänkt att bli en sleeve med, än så länge, hemligt tema. Blir nog en bild senare :)
Makten av att bara kunna låta någonting vara.
Ja. Det är någonting av de få saker som jag faktiskt kan, och det väldigt bra. Att inte bli så otroligt berörd och irriterad på saker som människor säger, gör, tycker, tänker osv.
Jag kan tycka att genom att ens lägga tid och energi på att tänka på någonting som man irriterar sig på, så kan man inte vara så oberörd som man uttrycker att man är. Då finns det fortfarande någon sorts känsla gentemot detta/denna, tänk på att hat är en otroligt stark känsla som ligger väldigt nära att älska. Så för att hata något/någon så finns där samtidigt någon form av kärlek.
Så, där har även jag vädrat lite om hur jag tycker och tänker.
Nattskrivning.
Här sitter jag. Mitt i natten och försöker samla hjärnan något för att få ihop till ett blogginlägg. Det går segt, otroligt segt. Är så trött så jag bara vill lägga mig ner och sova en liiiiten stund.
Anledningen till att jag är vaken och inte får går och lägga mig är för att jag ska jobba imorgon natt. Och för att klara av det måste jag sova på dagen, och sover jag på natten kan jag inte sova på dagen och därför inte jobba. Inte så invecklat som det låter. Funderar på att lägga mig klockan 03.00, gå upp klockan 06.00 och ta en långpromenad med hundarna för att sen gå och lägga mig igen men jag är orolig för att jag inte ska kunna sova sen.
Just nu sitter jag och funderar hur min stora förebild gjorde. Pappa jobbade natt i flera år. Hur klarade han av att jobba på nätterna, sova få timmar på dagen när vi var i skolan och sen vara vaken till klockan 9 dagen efter? Om jag bara kunde få ringa honom och fråga. Bara ett enda litet samtal, där jag samtidigt kan slänga in att jag saknar honom, älskar honom och avgudar honom något enormt. Kanske man blir lite extra känslosam såhär på natten men nu känns det verkligen i hela hjärtat att han är borta. Kan han inte bara få komma tillbaka? Jag kan komma på mig själv ibland att jag inte har tänkt på pappa på flera dagar. Håller han på att försvinna från mitt minne? Hoppas inte det är så! Det FÅR inte vara så! Ibland får jag också känslan av att jag kanske känner efter och saknar honom lite för mycket. Kan man sakna en avliden förälder för mycket? Är det möjligt? Jag hoppas inte för då har jag nog fyllt den kvoten för längesedan....
Näe. Det får nog bli sängen 2-3 timmar ändå.
Rastblogg
Kör en liten rastbloggning idag. Jobbar 7-13 och har så otroligt tråkigt på rasten så jag tänkte att jag skriver några rader :)
Är så otroligt trött, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Skiter i allt känns det som. Jag orkar bara inte, känns lite som att jag bara hänger med men kan inte bestämma själv hur jag vill ha det.
Jag har en liten aning om att det är på ett sätt, vet inte om jag ska hoppas eller fasa över att min magkänsla stämmer. Det återstår att se. Nu återgår jag till mina gubbar och tanter :)
