För alla er som sett Scrubs vet ju att Carla är gift med Turk och Turk är bästa vän med JD. När Turk och JD är med varandra så är det bara dom två som gäller för varandra. Så bra kompisar är dom. Så är faktiskt mitt och Mickes förhållande lite. Jag är Carla, han är Turk och Johan är JD. När jag och Micke är ensama så är allting så otroligt underbart. Han har bara ögon för mig och han är såååååå mysig, i varje andetag jag andas i närheten av Micke så drar jag alltid lite extra hårt när jag andas in för att kunna bevara en liten del av honom i mig när vi inte är med varandra. Även om det så bara handlar om micropartiklar. När Johan sen kommer hem eller de dagar han sover hemma så är det som att jag inte existerar ibland. Han och Johan blir så insupna i varandra så jag vet ärligt talat inte om han vet att jag är där. Därför har vi lite av ett Scrubsförhållande. Jag vet att man ska bevara sina vänner trots att man har skaffat kille/tjej men jag vill ha uppmärksamhet och pussar. Jag vill inte behöva känna att min pojkvän har en älskare.

Det värsta jag vet är när Micke säger till mig att jag måste åka hem. Jag vill inte, han är min drog som jag absolut inte kan vara utan. I alla fall känns det så just när han säger till mig att åka. Jag går sönder inombords och vill inte släppa taget om honom, så mycket tycker jag om honom. Eller kanske det är mycket mer än att bara tycka om?
Jag vill att vi ska ha varsitt liv men ändå dela det med varandra. Jag är noga med att vi inte ska umgås varje dag utan vi ska få lite distans till varandra och kunna göra saker själva men det är så otroligt svårt. Jag har ett svårt beroende. Micke.
Jag kan ärligt säga att jag aldrig känt för någon så som jag känner för Micke. Det är något speciellt med honom. Han gör mig glad, jag kan omöjligt vara på dåligt humör när han är i min närhet. Han är min sol, min måne, min dag och min natt.

Micke; Du gör mig hel!