Läste en artikel i Aftonbladet om en kärring från Norge som hade kenneln från helvetet. Klicka in själva och läs --->HÄR<---
Jag blir så arg när jag läser, jag citerar, "I mer än tio år har anmälningarna mot den 52-åriga norska kvinnan rasat in till norska myndigheter. Men inte förrän januari 2008 fanns tillräckliga skäl att genomsöka hennes gård extra noga. Och upptäckterna var oerhörda." I 10 ÅR har anmälningarna rasat in men ingen har gjort någonting. 2008 när jag precis hade hämtat hem Tira fick JAG en anmälan på mig. Djurskyddsföreningen kom hem till mig kl 9 en morgon och påstod att jag inte kunde ta hand om mig hund. Den anmälan gör mig fortfarande förbannad och jag vet inte vem det är som har anmält mig. Jag hade kunnat ta det på ett annorlunda sätt om jag fick veta vem som anmälde mig.

Varför kunde inte Norska Myndigheter ha kollat upp det på första anmälan? Var flera hundra hundar tvungna att lida i 10 år innan dom lyfte på arslet och gjorde någonting? Samma sak gäller barn. Om man får in en anmälan ska man ju kolla upp det men oftast behövs mer än en anmälan innan dom ens gör någotning. Jag blir så arg. Hundarna kan inte prata för sig själva, inte heller barn för dom blir oftast inte trodda. "Han har så livlig fantasi" eller "hon har sett det på TV". NÄR ska myndigheter börja bry sig om andra människor än siffror i någon SIFO undersökning. Härom morgonen när jag skulle åka till jobbet stod Nya Moderaterna på perrongen och delade ut kaffe och en banan. Visst, det är väl en fin tanke men använd pengarna till något vettigare än att leka runt på en perrong och dela ut kaffe och banan klockan 06.15 en fredag. Använd pengarna till att skydda alla djur och barn som far illa!

Och nu bor den Norska kärringen i Sverige. Skulle vilja veta i vilken stad hon bor så ska jag skälv gå dit och behandla henne som hon behandlat alla oskyldiga djur!