Kan inte livet bara stanna? Jag vill faktiskt hoppa av!

Kanske ska börja med att berätta att den 16 juni kommer bli alldeles speciell.
Då ska Anna och Elin åka upp till Stockholm och hämta hem min älskade hund Evo.
Känna helt surrealistiskt att jag, efter månader av oro och längtan, äntligen får honom tillbaka.
Det kommer att bli tufft och kämpigt, men jag har bestämt mig för att jag ska göra allt för att han ska få må bra.
Eftersom han har varit med om mycket är jag väl medveten om att avlivning kanske är enda alternativet, men är otroligt glad över att jag får vara med under hans sista tid i så fall.

Utöver det är allt, relativt, bra.
Förbannat jobbigt ibland bara, men det ska väl kanske vara så?   
Efter regn kommer solsken.... men jag tycker det har regnat lite för länge nu...

Usch, vilken depp blogg det blev idag.. Eller ja, inte allt, men ändå.
Livet kan inte alltid vara upp....

Vill passa på att gratulera Bengt som fyller 46 idag! Eller var det 25?

Jag tänker på dig, det ska du veta!