Jaha, då har livet gjort en snabb vändning igen. Jag är helt tom. Beslut som jag skulle ha gjort för flera månader sedan kommer sakta men säkert upp igen och jag ångrar det jag gjort. Visst, det var bra ett tag, men nu känner jag att allting bara gick fel. Är det någon som vet hur man spolar tillbaka tiden och gör allting bra? Eller är det bara att fortsätta som om ingenting var hänt med ångesten hack i häl varje steg jag tar?

Jag vet inte hur det blev som det blev. Men jag vet att jag är en av de största faktorerna till att livet känns så pissigt just nu. Jag har så mycket kärlek att ge. Men just nu känns den inlåst bakom stora järnportar och någon har slängt bort nyckeln mitt i atlanten.

Och poletten om att pappa faktiskt har gått bort och aldrig kommer tillbaka har trillat ner.
Fick en ångest attack på jobbet och tårarna bara sprutade. Jag saknar dig så otroligt mycket! jag har drömt så mycket om dig de senaste veckorna att jag börjar tro att dom är verklighet.

Tack för att DU lyssnade på min när jag verkligen behöver det! Du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta!


Over and Out!

Några timmar senare.

Sitter nu och dricker lite. Jag och Mulla ska göra Falkenberg osäkert.
Har dragit i min några cider så jag kommer lite i stämning!
Medans jag sitter här tänker jag på dig. Jag tänker på dig hela tiden.
Mina tankar gör mig galen och du är hos mig hela tiden!

Du och Jag!