Idag för ett år sedan var det soligt ute, det hade börjat knoppa sig lite smått. Vi tog massa kort på lekande hundar medans mitt hjärta var nära bristningsgränsen. En smärta som var outhärdlig, som är det än idag. För ett år sedan kl 17.45 satt jag i bilen på väg mot det svåraste beslut jag någonsin tagit. Kl 18 började kroppen skaka och tårarna ville inte sluta rinna. Kl 18.10 tog jag mitt sista farväl och såg dig gå ut ur rummet, ovetandes. Du tittade på mig med dina vackra mörka ögon, precis som att du förstod och förlät mig. Älskade Tajson! Idag för ett år sedan fick du somna in och slippa de plågor som ditt korta liv gav dig. Jag hoppas du hade det bra de månader du var hos mig, jag gjorde allt för att du skulle må bra. Jag tänker på sig ofta och saknar dig så det gör ont! Min älskade Tajson, för alltid i mitt hjärta!


2011-05-16 2011-04-16

Nu är det mycket som händer, eller i alla fall verkligheten som kommer ikapp. Har snart avslutat min sista praktikperiod innan jag är färdigutbildad. Ska bara vara där lördag och söndag och sen är det slut. Känns inte bra alls. Trivs otroligt bra på Urologen och skulle mer än gärna jobba där. Har fått en bra relation med alla som jobbar där och det är inte annat än att hjärtat känns tungt när jag tänker på att det är slut på söndag kl 15. Kommer sakna alla som jobbar där. På måndag drar studierna igång igen. Har bara 2 kurser kvar och ska försöka slå ihop dom på något sätt så jag inte behöver stressa innan det är dags att "kläcka ägg". Är ju beräknad en vecka efter jag ska ta examen men man vet ju aldrig, den kanske vill ut tidigare. Sen är det lite ångest över att jag går in i vecka 32 på lördag men ändå inte har köpt allt som behöver köpas. Skulle verkligen vilja bunkra upp med blöjor och såna saker och köpa en barnvagn och bilbarnstol. Bilbarnstolen ska vi försöka ta oss råd till nu i april men vagnen får vänta tills jag får tillbaka på skatten, så vi kan köpa en riktigt bra vagn som håller länge. Sen måste jag ta tummen ur och måla klart spjälsängen, så den är färdigtorkad och inte luktar när bebis ska sova där i. Tänkte packa lite BB-väska och skötväskan lite smått med för man vet ju aldrig, det är 8 veckor kvar men det kan ju dra igång tidigare och då är det bäst att ha det klart.

Nu ska jag hänga tvätt och sen duscha av mig lite av alla tankar som yr runt.

Jävla skit telefon. Efter en mycket trevlig 23-årsdags firande hos Elin var vi en sväng på Harrys och åt mat och fan vad gott det var! vet dock inte om det var värt 200 riksdaler. vid halv 11 började jag bli trött och folket började strömma in och jag ville inte stanna kvar och få blickar och kommentarer om magen så jag bestämde mig för att åka hem. Glömde ju givetvis nycklarna hemma innan jag åkte också men tänkte att det är lugnt för Micke är ju hemma. Säger hej då till tjejerna och går till bussen. Hade 15% batteri, ringer till Micke vars telefon inte kan ta emot samtal! Ska ringa igen och ser att batteriet helt plötsligt har sjunkit till 1% och poff så är den död.. Kul. Hur i helvete ska jag komma in?! Funderar över hur jag ska göra när jag sitter på bussen och hoppas på att porten inte ska vara riktigt stängd för ibland låser den sig inte när man stänger. Upptäcker när jag kommit av bussen och fram till porten att den turen har jag inte ikväll. Fuck. Går till baksidan och ser att balkongdörren är öppen. Börjar ropa på Tira (eftersom Micke har hörlurar på sig) så kanske hon kan fånga hans uppmärksamhet, vilket hon fick så han kom ner och öppnade. Men det var långa och ångestfyllda 10 min jag stod och väntade. Tankarna rullade i form av "Hur fan ska jag komma in?" "Måste jag sova ute nu?" "Sandra har min extra-nyckel, kan gå dit och hämta den. Men jag vet ju inte var hon bor och kan inte ringa heller!" "Får gå via grannen, om dom är vakna (vilket de antagligen inte var eftersom hela deras lägenhet var släckt)" Hädanefter ska jag ALLTID ha mycket batteri i mobilen och ALDRIG mer glömma nycklarna! Tur att Tira älskar sin mamma och hör mig på långt håll :)

På order var jag fastande sedan kl 22 igår kväll. En Anna med tom mage är inte det roligaste att handskas med kan jag lova. Tog bussen mot kvinnohälsan kl 07.15, hungrig, kall och trött. Var faktiskt 5 min tidig och fick komma in direkt. Tog en blodsockerkoll, 5,1, riktigt bra. Fick dricka 2 dl riktigt söt citronvätska. De första klunkarna gick bra men de 2 sista fick det att vända sig i magen för det blev för sött men fick ner det. Gjorde 30 veckors kontrollen medans vi väntade (man ska vänta i 2 timmar innan man gör nästa blodsockerkoll för att se vad kroppen gör med allt socker). Jag har gått upp 13kg, magen har vuxit 4 cm på 4 veckor vilket jag tycker låter lite då min mage är jäääättestor. Lyssnade på hjärtat och det slog tydligt samtidigt som det levde runt i magen. Kollade blodtrycket och det har sänkts sedan sist vilket tydligen är vanligt. Fick gå ut och sätta mig i väntrummet i 1,5 timme. Kollade på reprisen av Tonårsbossen och herregud säger jag bara. Var ganska lärorikt nu när det snart är dags för en själv. 09.40 fick jag komma in igen, tog en ny blodsockerkoll som låg på 7,8, också det helt okej så graviditetsdiabetes har jag absolut inte. Har höjt mig något i järnvärdet men ligger fortfarande lågt så järntabletterna får jag fortsätta med, även om jag inte vill. Men jag äter hellre järntabletter än dricker blutsaft. Nu ska jag ta en sväng med Tira och sen kolla på lägenhet med lillasyster :)

Inte nog med att man ska upp och kissa 500 gånger varje natt, nu ska jag börja få kramp i vaden flera gånger också! Fy fan säger jag bara!

Vaknade tidigt idag, för att jag skulle hinna kompensera städningen som jag inte hann göra igår. Fick erbjudandet att följa med till busfabriken i Norrköping med världens bästa Daniel och det tackar man ju inte nej till. Gick upp vid 9 idag, gjorde gröt till frukost men upptäckte att det inte fanns någon mjölk när det var dags att äta. Blev till att slänga gröten då det är vidrigt att äta utan mjölk. Plockade i köket, dammsög och moppade golv. Sen kom Sandra och hämtade nyckeln till förrådet, hon har ju fått lägenhet som hon flyttar in i idag. Är så glad för hennes skull att det löste sig fortare än någon vågat hoppas. Vid 13 åkte jag till praktiken. Väl där är jag inte uppskriven att gå bredvid någon, min handledare var ledig. Vi räknade igen timmarna och märker att jag ligger på plus, trots 4 dagars ledigt, så dom tycker att jag ska åka hem. Sagt och gjort. Väl hemma fortsätter jag att plocka och tvätta. Sen när Micke kom hem åkte vi till maxi och handlade, så nu är kyl, frys och skafferi fullt igen :)

Skulle ha målat klart spjälsängen igår var det tänkt men det blev ju inte så. Den står i hallen sedan 4 veckor tillbaka med 3/5 delar målade. Vette fan när jag ska orka måla klart den. Vill ju gärna att den ska vara klar innan bebis kommer givetvis men latmasken i mig vill tydligen annorlunda :p I värsta fall får vi sätta upp den som den är, halvmålad.
Idag har det varit fullt liv i magen. Skönt när det är igång så man vet att allt är bra med den lill*. Blir ju super nervös när man inte känt av något på ett tag. På fredag väntas nästa besök hos barnmorskan. 30 veckors kontrollen och glukosbelastning ska göras. Helt sjukt att det bara är 10 veckor kvar tills den är beräknad! Kan inte veckorna bara springa iväg så jag får hålla i, lukta på, titta på och älska min bebis?!