♥ Dag 1, Presentation.

Presentation av mig själv.

Anna heter ju jag. Döpt efter min biologiska farmor som gick bort i alkoholförgiftning långt innan jag föddes.
Jag är född i Borås, uppvuxen i Falkenberg, bodde 3 år i Linköping och är inne på mitt andra år i Skänninge.
Jag är näst äldst av 7 barn och trivs otroligt bra med rollen som stora-/lillasyster. Jag kan ärligt säga att min mamma är min bästa vän. Jag kan prata med henne om allt men jag undviker att berätta mycket för henne för jag vill skona henne från att bli orolig för mig. Jag är van vid att klara mig själv och så ska det förbli.
I grundskolan blev jag mobbad, mycket och ofta. Jag kunde komma hem med blåmärken efter att ha blivit slagen på rasterna, för att jag var fet och ful. Jag har slagits mycket med min syn på mig själv och alltid tyckt att jag inte duger. Idag är jag otroligt nöjd med mitt utseende och skulle inte vilja ändra på någonting, förutom kanske ett bröstlyft. Stor viktnedgång = Mycket lös, hängande hud. (Jag har varit uppe och snuddat på stadiga 125 kg)
Jag har ett stor intresse och det är hundar. Jag har alltid hjälpt andra att ta hand om hundar och ville alltid ha en egen hund. Jag fick Argos av mina föräldrar. Köpte Evo, sålde Evo, köpte Tira, fick tillbaka Evo och sålde honom igen, till någon som hade möjligtheten att ge honom det liv som han förtjänade. Han är ingen lägenhetshund.
Jag har alltid haft en tendens att välja helt fel killar att bli kär i. Ibland har det funkat och ibland har det varit totalt katastrof. Jag tror det har att göra med att jag är alldeles för snäll. Jag är en vårdare i grund och botten och vill alltid att alla mina medmänniskor ska ha det bra och glömmer oftast bort mig själv. I min värld så är den största gåvan att kunna ge och se hur folk blir glada av någonting jag har gjort.

Jag är oftast väldigt lat men när jag väl har bestämt mig för någonting så blir det så, även om det oftast tar sin lilla tid.
Jag lider av panikångest och ihållande ångest. När ångesten är som värst sätter jag mig i duschen med vattnet på och bara gråter tills det släpper. Jag tycker det är så otroligt skönt att gråta. Tårar är själens plåster.

Mitt mål i livet är att bli psykiatrivårdare eller behandlingsassistent eller jobba med misshandlade kvinnor. Ett ämne som ligger mig nära hjärtat och som jag kanske tyvärr har varit väldigt dålig på att prata om. Det är många saker i mitt liv som jag inte kommer ihåg. Jag har en minneslucka på några år, där jag kommer ihåg vissa saker men jag vet inte vilken årstid det var utanför fönstret. Jag har skrivit dagbok sedan jag var 6 år och dom anteckningarna har hjälpt mig mycket när jag försöker pussla ihop alla delar av mitt liv.

Tråkig presentation? Kan så vara, fast det är ju Jag :)

Kommentarer
Postat av: Lina

Nej då inte alls tråkig presentation. Allt är ju just du. Allt är ju hur du är och har varit. :) fint å kul att läsa. :) puss

2010-12-01 @ 23:24:07
URL: http://minisixten.blogg.se/
Postat av: sundarii

Håller med Lina, det var fint skrivet även att jag blev tårögd, du är verkligen en av de finaste jag känner.

2010-12-02 @ 07:15:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0